Nu är det den tiden på året, ett tydligt vårtecken är här; deklarationen ska in! Hur blir det i år, får jag tillbaka eller blir jag skyldig? Vad ska jag göra med mina “extra pengar” eller vad bör jag dra ner på nu när jag fått en “extra utgift”? Deklarationen och skatteåterbäringen är omringade av en hel hög med frågeställningar som riskerar att vilseleda oss kring hur vi ser på pengar. Detta blogginlägg handlar om hur “psykologisk konsumtion” och hur den Mentala bokföringsfällan får oss att värdera samma summa på olika sätt beroende på hur vi spenderade den.

Vad är mental bokföring?

Det var beteendeekonomen Richard Thaler som myntade (och fick Nobelpriset för) begreppet “mental accounting” vilket syftar på vår tendens att skapa mentala konton för exempelvis, nöjen, semester och sparande. Det är i grunden inte en dålig sak, det gör det i många fall enklare för oss att få en överblick av vår ekonomi. Det kluriga med den mentala bokföringsfällan är att den får oss att värdera samma summa på olika sätt, beroende på vilket konto vi placerar den på. Vi människor lyckas inte alltid göra genomtänkta rationella beslut kring vår konsumtion och när vi planerar vår “mentala budget” kan det lätt hända att “köpa bostads kontot” slukar allt och “pensionskontot” får nästan ingenting . Det blir lätt obalans i budgeten när vi glömmer att planera utifrån våra mer långsiktiga livsmål och vad som får oss att må bra.

Vi tillskriver pengar olika subjektiva värden som gör att vi behandlar utgifterna på våra mentala kontona olika, vår hjärna tycker om att förenkla och kategorisera ekonomiska beslut. Det här kan såklart få stora konsekvenser när det rör sig som stora summor, såsom ett husköp, men tankefällan märks även i de mer mindre ekonomiska val vi gör till vardags. Vi riskerar att bli väldigt låsta vid våra mentala konton och vill ogärna använda exempelvis “semesterpengarna” till att betala en oväntad parkeringsbot eller ens röra våra “sparpengar” fast vi kanske befinner oss i en kris. Att behöva betala en förseningsavgift på biblioteket kan svida rejält medan vi lättvindigt en stund senare köper en kaffe för exakt samma summa. Pengar som vi fått i gåva eller vunnit behandlar vi också annorlunda, tänk dig till exempel följande två scenarion:

Du har köpt en lott för 50 kr och vinner 50 kr, du köper en ny lott för pengarna. Du vinner inget på den nya lotten.

Du köper en lott för 50 kr utan att vinna något.

För de allra flesta av oss svider nummer två värre än nummer ett. I det första scenariot är det en vinst vi förlorar, en typ av “bonuspengar” som vi inte hade nyss, medan vi i scenario nummer två förlorar våra “egna” 50 kronor. Vår rädsla för förlust kan också härledas till en annan tankefälla nämligen Gollumfällan, som du kan läsa mer om här.

Hur budgeterar du för dina mentala konton?

Vad gäller skatteåterbäringen är det lätt att vi kategoriserar dessa pengar som “extra” eftersom vi inte räknat med dem, detta trots att vi ju betalt in för mycket tidigare. När vi inte riktigt vet vilket mentalt konto som en summa hör hemma på riskerar vi att känna att vi förtjänar att spendera dessa pengar på något utöver det vanliga. Det är väl en okej känsla att ha om man i övrigt har en god och kontrollerad ekonomi men det är troligen för de allra flesta personer bättre att först se över kommande utgifter och sedan placera de här “extra” pengarna där de kommer till störst nytta.

En annan utmaning som kommer med mentala konton är att eftersom varje person har olika sätta att värdera sina olika konton så kan det vara svårt att skapa gemensamma mentala budgetar. Exempelvis så kan du och din sambon ha helt olika budgetar för era mentala konton. Du kanske prioriterar “heminrednings-kontot” medan din sambo gärna vill lägga mer på “lyxig-mat-kontot”. En exklusiv ljusstake för 1000 kronor är mycket mer värt för dig än en lika exklusiv råvara för 1000 kronor som din sambo gärna vill köpa. Ni värderar samma summa olika , för att ni tillskriver inköpen olika värden. Det kan vara en god idé att se till att matcha era mentala konton, i alla fall om ni har delad ekonomi.

Tips:

För att få en tydligare överblick och en chans att budgetera “rätt”, sätt dig ner och rita upp eller skriv ner dina mentala konton. Skriv ner budgetar för respektive konto och försök att skapa en mental budget och en konsumtion som får dig att må bra (både i nutid och framtid) och som går i linje med dina livsmål. Exempelvis se upp att bränna alla dina andra kontons pengar på en orimligt dyr bostad och gå miste om alla andra saker som du också tycker är viktiga i livet.