Vi svenskar köper i genomsnitt 25 nya klädesplagg per år. Det är tjugo stycken för många enligt Naturskyddsföreningens rapport Monstret i garderoben som rekommenderar att vi köper högst fem nyproducerade plagg per år för ett mer hållbart textilsystem. Modebranschen är en av de största miljöbovarna, till stor del på grund av de miljögifter och mikroplatser som sprids när stora mängder textilavfall dumpas istället för att återvinnas.
Samtidigt som vi konsumerar för mycket kläder, visar studier också att vi använder våra textilier och plagg allt kortare tid. Enligt Naturskyddsföreningens uträkningar ska en klimatsmart garderob innehålla ungefär 74 plagg och varje plagg bör ha en livslängd på cirka 15 år och klara av 270 användningar. Idag, när vi köper många och billiga kläder använder vi en t-shirt i snitt 30 gånger. Av de kläder som årilgen slängs uppskattas ungefär hälften vara i ett sådant skick att det skulle kunna fortsätta användas eller återanvändas.
Second hand löser inte problemet
I Sverige är vi ganska duktiga på att skänka våra kläder till second hand eller att sälja vidare via appar och loppisar. Försäljningen av begaganade kläder ökar också för varje år. Även om detta är positiva beteendeförändringar så löser det inte grundproblemet med en övermättad marknad där fast fashion låter oss överkonsumera och sedan skänka kläder av dålig kvalitet vidare för att sedan köpa nytt. För att en miljövinst ska uppstå behöver ett begagnat köp ersätta ett nyinköp. Varje år samlas ungefär 40 000 ton textilavfall in till återvinning vilket kan jämföras med de 160 000 ton nyproducerade textilier som hamnar på marknaden under samma tidsperiod. För att försöka balansera ut detta och skapa ett mer hållbart system införs nu en ny textillag.
Den nya textillagen - från januari 2025
Från och med första januari i år (2025) gäller nya regler för insamling av textilavfall. Det blir nu kommunens ansvar att se till att inga fler trasiga strumpor slängs i soppåsen utan istället återvinns på ett bättre sätt. En analys av restavfallet som genomfördes 2016 visade att omkring 72 000 ton eller 7,6 kilo textilavfall per person och år hamnar i restavfallet (soppåsen) och går direkt till förbränning.
Förhoppningen med den nya lagen är att större andel av textilierna ska kunna återanvändas och/eller återvinnas på ett mer klimatsmart sätt. De typer av textilier som omfattas av den nya lagen är:
- kläder
- hem- och inredningstextil som handdukar, gardiner, mattor och kuddfoddral
- accessoarer av textil som hårband, mössor, väskor
Det är upp till varje kommun att informera om den nya lagändringen samt hur och var invånarna nu bör sortera sitt textila avfall. Hur insamlingen kommer gå till kommer att skilja sig från kommun till kommun som själva behöver skapa förutsättningar för transport, sortering och behandling av avfallet. Hittills har mycket av insamlandet och hanteringen av textilt avfall gjorts av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunen. Varje kommun ska också årligen rapportera in mängden textilt avfall som samlats in och hur dessa har hanterats.
Ny lag kräver nya beteenden
För att skapa en hållbar beteendeförändring kring textilt avfall behöver det vara tydligt vad som förväntas av både privatpersoner, kommuner och organisationer.Som alltid när vi önskar förändra ett beteende behöver det vara lätt att göra rätt!
Sedan den nya lagen trädde i kraft ser aktörer som exempelvis Erikshjälpen att de får ta emot mycket trasiga kläder och textilier som egentligen skulle gå direkt till återvinning. Cathrine Kylesten, Hållbarhetschef på Erikshjälpen Second Hand skriver i ett pressmeddelande att det krävs gemensamma krafter och samarbete för att lyckas nå fram med information kring vad den nya lagen innebär.
Att skänka eller sälja textilier vidare är såklart bättre än att kasta dem i soporna men Naturvårdsverket menar att den riktiga förändringen behöver ske tidigare i kedjan, det är tillverkningen av kläder som är den stora boven och den beteendeförändring som vi främst behöver få på plats är den att köpa färre plagg och använda de vi har under längre tid.
Tillsammans för hållbara lösningar
Den nya textillagen är ett viktigt steg mot ett mer hållbart textilsystem, men för att lagen ska få genomslag krävs också en förändring i våra beteenden och attityder kring textilkonsumtion. Här kan vi på Beteendelabbet göra skillnad. Med lång erfarenhet av återvinningsfrågor och beteendeförändring hjälper vi företag, myndigheter och andra aktörer att skapa lösningar som inspirerar till hållbara val – från produktion till konsumtion och vidare till återanvändning och återvinning. Tillsammans kan vi navigera denna nya lagstiftning och bygga ett system som gynnar både planeten och framtida generationer. Kontakta oss!
Läs mer om nya lagen här hos Naturvårdsverket och kolla in Naturskyddsföreningens rapport Monstret i garderoben. Läs också Aftonbladets avslöjande om Shein- fast fashion företaget och dess miljöpåverkan.
