Under höstens valrörelse i USA har landet beskrivits som allt mer polariserat och de politiska motsättningarna inom befolkningen ökar. Experter, som exempelvis SVT:s Stefan Åsberg menar att det faktum att de båda kandidaterna står så långt ifrån varandra i många frågor, och att de samhällen de vill bygga skiljer sig så fundamentalt ifrån varandra gör att det för första gången i landets historia verkligen är två politiska ytterligheter som ställs mot varandra. Ur ett beteendeperspektiv är situationen intressant då förutsättningarna gör att väljarna riskerar att falla i olika tankefällor som påverkar både hur de själva röstar- och hur de ser på dem som röstar annorlunda. I det här blogginlägget listar vi fem av dessa tankefällor.

Flockfällan - när vi gör som andra gör

Politisk polarisering innebär att samhället delas upp i grupperingar utifrån politisk åskådning eller partitillhörighet. Dessa grupperingar är stadigt befästa och skapar motsättningar och oförståelse grupperna emellan. En beteendevetenskaplig del av förklaringen till varför polarisering uppstår är den så kallade flockfällan. Vi människor är flockdjur som mår bäst i grupp med likasinnade, där känner vi oss trygga och vi gör därför gärna likadant som människorna i vår närhet. Det krävs ofta ganska mycket för att vi ska ifrågasätta de personer vi litar på och som vi gärna vill höra samman med. I förhållande till det amerikanska valet skapar flockfällan en polarisering där motsättningarna mellan, demokrater och republikaner emellan ökar. I sin bok Why We´re Polarized menar Ezra Klein att amerikanernas partiidentitet allt mer smält ihop med andra drag som ras, religion, var man bor etc. I och med flockfällans inneboende tendens att söka sig till likasinnade menar Klein och andra som skrivit om ämnet att USA nu tenderar att också bli allt mer geografiskt polariserat när människor söker sig till områden och delstater där likasinnade bor. Två olika ekonomiska tillhörigheter blir också allt mer tydligare, en urban med fler högutbildade personer inom exempelvis IT-branschen och en mer landsbygdsbaserad grupp av jordbrukare och endast lägre utbildning.

Ankarfällan - när vi fastnar i vårt första intryck

Ankarfällan innebär att vi människor tenderar att ha stor tilltro till den första versionen av information som vi presenteras inför. Detta första intryck av en situation, person eller nyhet påverkar hur vi sedan utvärderar och uppfattar kommande skeenden utifrån denna “ankar-information”. När Trump kandiderade första gången talades det mycket om att han gick oförberedd in i debatter och att han aldrig skrev sina tal i förväg. Denna information gjorde att många blev imponerade av hur väl han genomförde sin kampanj, i ljuset av att de ju “visste” att han talade direkt från hjärtat och att inget var förberett. Detta ökade förtroendet för Trump och gjorde att många förbisåg andra kanske mer relevanta kriterier för en presidentkandidat såsom exempelvis politisk erfarenhet. Retorik som skapar “ankar-information” används ofta inom politik, inte bara av Trump och under valrörelsen 2016 hakades dessa ankare fast i människor oro och rädsla, vilket enligt David Faro, docent i marknadsföring vid London Business School är något av det mest beteendetriggande som finns. Trumps kampanj spelade på oron för ökad invandring och terrorattacker där ankarinformation som sade sig presentera sannolikheten för det som människor var rädda för gjorde att de överskattade riskerna och kopplade samman dessa risker med andra grupper av människor i samhället, något som passade Trumps partiprogram perfekt. Inför valet i år innehåller de respektive kandidaternas kampanjer information kring Covid-19 som skapar olika ”ankare” hos väljarna beroende på vem de lyssnar till. Att Trump redan suttit vid makten i fyra år gör också att ankar-information kring honom som person och ledare finns hos både hans väljare och de som röstar emot honom. Även Biden, som inte är någon nykomling inom politiken har sagt och gjort sådant som skapat ankare i de båda politiska lägren vilket kommer att påverka hur människor uppfattar honom och hans insatser under höstens valrörelse.

Bekräftelsefällan - när vi blundar för fakta

Bekräftelsefällan innebär att vi har svårt att ta till oss information och fakta som strider mot vår uppfattning av vad som är sant. Tali Sharot, som är docent i kognitiv neurovetenskap på University College of London, har undersökt vad som påverkar oss människor att ändra åsikt. Hennes forskning visar att vi har en tendens att, filterbubblor eller inte, söka upp, tolka och komma ihåg information som stämmer överens med våra redan existerande åsikter och värderingar. Information som däremot strider mot vad vi tror på tenderar vi att ifrågasätta och bortse ifrån. Polariseringen i det amerikanska nyhetsflödet gör det såklart ännu enklare att “göda” den egna världsbilden och strunta i att ta del av något som kräver att vi ifrågasätter vad vi redan tror oss veta. Tali Sharot menar att det, på grund av bekräftelsefällan, ofta inte är någon idé att argumentera med hjälp av statistik och fakta, det som enligt hennes forskning främst påverkar våra åsikter är våra känslor. Och känslor var just något som Trump byggde sin förra kampanj på då han främst vände sig till en särskild grupp i samhället, lågutbildade, vita män i underklassen, och anspelade på deras känslor. Genom att själv beskriva dessa personer som missförstådda och bortglömda skapade han den känslan i gruppen för att sedan befästa att han var den ende som kunde rädda dom ur detta tillstånd och han var den som skulle “make america great again” År 2011 myntade författaren Eli Pariser begreppet filterbubbla i sin bok ”The filter bubble: What the internet is hiding from you”. Pariser visade då på hur algoritmer skapar helt olika sökresultat för två personer med olika sökhistorik, trots att de gör exakt samma sökning på exakt samma sökmotor. Utifrån vilka webbsidor vi besökt tidigare och vilka länkar vi klickat på försöker algoritmen att skapa ett sökresultat som passar oss, den vill ge oss det vi vill ha. Detta gäller inte bara sökmotorer, flöden på sociala medier funkar på liknande sätt där innehållet sorteras utifrån den information som plattformen har om dig. Detta skapar en “bubbla” där vi endast möts av åsikter och nyheter som är vinklade på ett sätt som stämmer överens med vår världsbild och som gillas och delas av våra vänner med liknande inställning. Något som gör att vi ännu enklare snubblar in i bekräftelsefällan. Att vi lever vårt digitala liv inuti dessa bubblor gör att vi tror att de nyheter och de flöden vi möter där är representativa för verkligheten, att de kanske rent av är objektiva. När vi och de vi umgås närmast med, lever i liknande bubblor växer avståndet till de personer som befinner sig i annorlunda bubblor.

Oavsett om man röstar på Biden eller Trump så kan man enligt Tali Sharots forskning vara ganska säker på att det sällan är just konkreta fakta som styr vårt val utan snarare hur vi känner inför respektive kandidat, vilket tar oss direkt in i nästa fälla, gloriaeffekten.

Gloriaeffekten - när vi har en övertro på någons förmågor

När vi tycker att Trump eller Biden är bra talare, har snygg slips eller har en utmärkande och intressant retorik tenderar vi att också tro att denne person är bra på andra saker, såsom att fastställa riskerna med en pandemi eller leda ett av världens mäktigaste land. Tyvärr har vi en förmåga att koppla samman totalt irrelevant fakta och förmågor när vi skapar förtroende för någon vilket skapar denna tankefälla kallad gloriaeffekten. Vi tenderar att låta våra positiva känslor och erfarenheter av en person, ett företag eller en produkt påverka våra beslut trots att dessa känslor och erfarenheter kanske inte alls är relevanta för det beslut vi står inför.

När Trump kandiderade för presidentposten år 2016 gjorde han det som en politisk nykomling med en helt ny retorik och med mycket lite respekt för hur valrörelser tidigare sett ut. Hans sätt att öppet och ocensurerat nedvärdera sina motståndare, att anklaga medierna för lögner och att dela med sig av sina kontroversiella åsikter på Twitter är exempel på sådant som särskiljer honom från alla tidigare presidentkandidater. I höstens valrörelse menar journalisten Nick Bryant i en artikel för BBC ,har Trump bara skruvat upp volymen ytterligare och den tv-sända debatt som hölls 29:s september beskrivs som en boxningsmatch där one-liners och slagfärdiga anklagelser eldar på en stämning av underhållning snarare än politisk debatt. Bryant skriver att detta sätt att presentera kandidaterna och deras åsikter på fördummar det amerikanska folket och får dem att tro att den störste underhållaren är den bäst lämpade presidenten när åsikter och faktisk politisk kompetens hamnar i bakgrunden på ett oroande sätt. En bra underhållare är kanske inte nödvändigtvis en bra president?

Auktoritetsfällan - när vi förlitar oss på ledare

På tal om att fastställa riskerna med en pandemi så är såklart rädslan för Covid-19 något som påverkar valrörelsen i stor utsträckning. I omtumlande tider söker vi trygghet hos auktoriteter och experter och riskerar att tro blint på dessa personer vilket kan göra att vi snubblar i den så kallade auktoritetsfällan. Många amerikaner sätter idag sin tilltro till de två presidentkandidaterna när det kommer till Coronafrågan och på så sätt kan denna fälla sägas höra ihop med ovan nämnda haloeffekt. Varken Biden eller Trump är experter på folkhälsa och Dr. Bethany Albertson, docent i regeringspolitik vid Texas Universitet i Austin menar att amerikanerna just nu söker skydd hos två personer som behandlar Corona pandemin på två helt olika sätt vilket gör att uppfattningarna kring virusets fara är olika förankrat hos väljarna beroende på vilket politiskt läger de tillhör. Anledningen till att det amerikanska folket vänt sig till presidentkandidaterna istället för vård- och hälsoexperter tror Dr. Bethany Albertson är en konsekvens av polariseringen som gör att den egna partitillhörigheten är många människors starkaste identitetsmarkör och att deras känsla av trygghet är direkt kopplad till vad ledaren för denna tillhörighet säger. Det finns förstås stora risker med detta då presidentkandidaternas åsikter och rekommendationer riskerar att påverka människors beteende i en riktning som ökar smittspridningen. Detta blir kanske en extra spännande del av valrörelsen nu när president Trump själv drabbats av Covid-19 trots att han länge försökt dämpa allmänhetens oron för sjukdomen.

Trump eller Biden - hur ska det gå?

Vi vågar inte sia om vem som blir USA:s näste president, men för den som är intresserad av beteendevetenskap är det minst sagt spännande och intressant att fundera över vilka faktorer som påverkar väljarnas beteende. Genom att titta på de tankefällor och utmaningar som det amerikanska folket nu ställs inför kan vi kanske lära oss något kring vårt eget beslutsfattande som gör oss mer rustade när det blir dags för riksdagsval här i Sverige - eller i vår vardag generellt. Det kan vara nyttigt att få syn på och ifrågasätta sina egna beteenden och inte bara peka på vad andra gör och inte gör och hur andra är eller inte är. Kanske blir det på så sätt lite lättare att förstå hur en sådan polarisering som vi ser i USA kan uppstå, hur lätt hänt det är att när vi söker gemenskap så vänder vi oss samtidigt bort ifrån varandra.