Ny forskning visar att mindre än en procent av alla webbnotiser får oss att agera. Samtidigt skickas de i enorma mängder. Under första kvartalet 2026 minskade Chrome mängden oönskade webbnotiser på Android med över sju miljarder – varje dag. Det säger något om hur många aktörer som konkurrerar om vår uppmärksamhet.

Men alla notiser fyller inte samma funktion. Många försöker få oss att avbryta det vi gör för att exempelvis öppna en app, återvända till en varukorg eller se vad någon precis publicerat. Andra hjälper oss att komma ihåg något vi redan har för avsikt att göra. Skillnaden ligger i om signalen försöker aktivera ett nytt beteende eller återaktivera en befintlig intention. Så vad krävs för att en påminnelse faktiskt ska hjälpa oss att agera, snarare än att bara bli ännu en signal i bruset?

På Beteendelabbet kallar vi beteendetekniken Påminn vid rätt tillfälle – aktivera där beslutet sker. Men att välja en påminnelse som insats bygger på en hypotes om varför beteendet inte sker: att vi redan kan och vill göra det, men riskerar att glömma bort det i stunden. En påminnelse kan göra ett beteende svårare att glömma, men den kan inte göra ett krångligt beteende enklare.

Samma beteende – olika hinder

En ny studie från Peru undersöker hur påminnelser kan användas för att öka återvinningen i ett bostadsområde. I ett randomiserat fältexperiment fick hushåll som var anslutna till ett kommunalt återvinningsprogram sms samma morgon som återvinningen skulle placeras ut för upphämtning. Forskarna följde deras faktiska återvinningsbeteende under tolv veckor.

Påminnelserna ökade återvinningen, men inte på samma sätt för alla. Hushåll som redan hade återvunnit reagerade snabbt på sms. Bland dem som inte hade återvunnit tidigare dröjde effekten och blev synlig först efter en längre period med återkommande påminnelser. Studien illustrerar en viktig poäng: samma uteblivna beteende kan bero på olika saker. Tänk två personer som båda låter återvinningen stå kvar hemma. Den ena sorterar redan, vill återvinna och vet hur det fungerar, men glömmer påsen i hallen en stressig morgon. Den andra har aldrig fått in sorteringen i vardagen, saknar en bra plats för den hemma och tycker att systemet är krångligt.Utifrån ser beteendet likadant ut. Men bara för den första är ”glömmer” en rimlig beskrivning av problemet.

Vad säger forskningen?

En metaanalys från 2025 sammanställde 61 studier om påminnelser för miljövänliga beteenden. Sammantaget hade påminnelser effekt, men resultaten varierade mellan olika beteenden och situationer.

Forskarna pekar på att tekniken framför allt lämpar sig för enkla och återkommande beteenden som människor redan har för avsikt att utföra, men riskerar att glömma. Då kan en signal i rätt ögonblick överbrygga glappet mellan intention och handling. För mer komplexa beteenden kan andra hinder stå i vägen, som bristande kunskap, motivation eller praktiska förutsättningar.

Från insikt till insats – börja med beteendehindret

När vi arbetade med Wästbygg för att öka tillbudsrapporteringen visade beteendeanalysen att flera saker stod i vägen. Rapporteringen behövde aktualiseras i rätt ögonblick, men processen upplevdes också som krånglig och begreppet ”tillbud” var otydligt. Rapporteringsstationer placerades därför nära arbetsmomenten samtidigt som processen och kommunikationen förenklades. Under de 18 månader som insatserna utvärderades nästan dubblerades antalet tillbudsrapporter jämfört med föregående period.

Påminnelsen riktade uppmärksamheten mot beteendet. Andra delar av insatsen gjorde det lättare att faktiskt utföra.

En effektiv påminnelse handlar alltså inte om att lägga till ytterligare en signal i bruset, utan om att förstå när en signal behövs och vilken funktion den ska fylla. För att välja rätt beteendeteknik behöver vi börja med att förstå vad som faktiskt står i vägen för beteendet.

Läs mer om Wästbyggprojektet här.