“A beef tomato doesn’t contain any beef ... Ladies’ fingers are not made of actual ladies’ fingers, let’s trust consumers and stop this hot dog populism” Anna Stürgkh, EU-parlamentariker

Nyligen röstade EU-parlamentet igenom ett förslag som kan förändra hur vi får prata om växtbaserad mat. Om det blir verklighet blir det förbjudet att kalla produkter för exempelvis korv, burgare eller schnitzel – om de inte innehåller kött. Förslaget sägs komma från omsorg för konsumenten som lätt kan bli förvirrad men i praktiken finns det dock endast enstaka undersökningar som visar en viss förväxling. Den samlade bilden i europeiska undersökningar är att det inte är ett problem att konsumenter “råkar” köpa vegetariskt och sedan känner sig lurade.

På Beteendelabbet brukar vi prata om att det ska “vara lätt att göra rätt” med vilket vi menar att vi behöver underlätta och främja det önskvärda beteenden för att få till en hållbar förändring. Precis som många andra anser vi att lagförslaget är ett steg i helt fel riktning och något som kan stå i vägen för formandet av ett framtidsstarkt matsystem.

Hållbara vanor behöver främjas inte försvåras

Beslutet handlar inte bara om språk- det handlar om vilka beteenden som användningen av ord som korv förenklar. När vi tar beslut är vi väldigt känsliga för olika typer av intryck, varje liten friktion spelar roll. Ett ord, en bild, en etikett eller en placering är det som avgör vad vi väljer att konsumera. Ordval som vegokorv eller grönsaksburgare ger, för den ovane konsumenten, vägledning kring hur en produkt används och i vilka rätter den kan ersätta kött.

Låt orden visa vägen framåt

Livsmedelsverket har nyligen uppdaterat sina kostråd och rekommenderar nu att vi äter högst 350 gram rött kött och chark i veckan – av hänsyn till både klimat, hälsa och beredskap. Det innebär i praktiken att det är många som behöver förändra sina vanor då svenskarna i dagsläget äter i genomsnitt 530 gram kött per vecka och person. Beteendeförändring och nya vanor är kluriga saker, och även om ett namn kan tyckas vara en liten detalj så gör det faktiskt skillnad. Beslutströskeln för fler hållbara matval kommer att bli högre för många om lagförslaget går igenom. Att begränsa språket är sällan vägen till förståelse. Konsumenter behöver inte skyddas från ord – de behöver vägledning och verktyg för att göra medvetna val som gör gott för både dem själva och planeten.