Alla har vi fördomar om andra människor, vare sig vi tänker på oss själva som öppensinnade eller inte. Ser vi en bebis med blå mössa antar vi lätt att det är en pojke och möter vi någon med tatueringar i ansiktet går tankarna kanske till fängelsefilmerna vi sett på tv. Dessa stereotyper hjälper vår hjärna att sortera i det kaos av intryck som är vår omvärld. Det är ett sätt att spara energi och det påverkar hur vi agera gentemot andra personer. Dessa genvägar som vår hjärna tar i mötet med nya personer riskerar att skapa mer diskriminering, förtryck och orättvisor i samhället och de är tyvärr inte alltid så lätt att få syn på dessa beteendemönster hos sig själv vilket gör det svårt att förändras.
I en norsk studie från 2015 genomförde Markedshøyskolen i samarbete med tankesmedjan Agenda ett digitalt experiment med 100 studenter för att undersöka könsstereotyper. Studenterna, som hade en genomsnittsålder på 23 år och där 56% identifierade sig som kvinnor och 44% som män, delades in i två grupper där ena gruppen fick läsa en historia om den drivna och ambitiösa karriäristen Hanna och andra gruppen tog del av exakt samma historia men huvudpersonen var nu inte Hanna utan Hans. Namnet och könstillhörigheten på huvudpersonen var det enda som skilde berättelserna åt. Efter att studenterna lyssnat till berättelsen fick de i uppgift att bedöma huvudpersonen på en skala mellan 1 och 5 utifrån frågor som Gillar du Hanna/Hans?, Vill du ha Hanna/Hans som mentor?. Experimentet avslöjade några av de vanligaste fördomarna som finns mot ambitiösa kvinnor och som sätter krokben för kvinnor som vill röra sig uppåt i karriären.
Män gillar inte karriärkvinnor
Konsekvent gav studenterna (oavsett kön) Hans ett högre omdöme än Hanna. Men de manliga studenternas gjorde större åtskillnad mellan Hanna och Hans.
52% av studenterna angav att de tyckte om Hans medan 33% kände samma sak för Hanna.
67% upplevde Hanna som en bossig person medan bara 54% upplevde Hans på samma sätt.
72% ansåg att Hans var en bra ledare, 54% tyckte samma om Hanna.
46% kunde tänka sig att ta en öl med Hans medan bara 35% var sugna på en öl med Hanna.
Experimentet visar också att det finns stora skillnader i hur män och kvinnor ser på kvinnor respektive män som satsar på karriären. De manliga studenterna var genomgående mer negativt dömande mot Hanna och mer positiva till Hans. De tyckte om Hans men inte Hanna. De kvinnliga studenterna värderade i huvudsak Hanna och Hans mer lika. De tyckte lika mycket om Hanna som de tyckte om Hans. Kvinnorna kan tänka sig att ta en öl med både Hans och Hanna medan de manliga studenterna inte hade något intresse för att skåla med Hanna.
75% av männen kan tänka sig att samarbete med Hans men bara 36% med Hanna.
80% av männen ansåg att Hans var en bra ledare medan 24% tyckte samma sak om Hanna.
72% av männen tyckte att Hanna var en dålig mamma men endast 30% tyckte att Hans borde ägna mer tid åt sina barn.
Det enda fallet där de kvinnliga studenterna verkligen värderade Hanna och Hans olika var i frågan om ifall de tror att de skulle kunna lita på Hans/Hanna. Här svarade 57% att de skulle lita på Hanna medan 41% uppgav att de skulle lita på Hans.
Stereotypfällan - en fara för alla
Vad säger en sån här undersökning om våra fördomar och vad gör dessa fördomar med klimatet på arbetsplatser? Detta påverkar både kvinnor som vill avancera i karriären och de kvinnor som redan nått en ledande position och hur vi ser på dessa. Då åldersgruppen som deltog i experimentet var tämligen unga och dessutom personer som utbildar sig vid högskolan är det troligen flera av dessa personer som ser sig som jämställda och öppna och som är omedvetna om hur fördomar och könsstereotyper påverkar deras intryck av andra. När studenterna diskuterade experimentet i efterhand påstod många av de manliga deltagarna (som läst historien om Hanna) att de säkerligen hade dömt en manlig karriärist lika hårt som de nu dömde Hanna. Men experimentet visar motsatsen och är ett tydligt exempel på en tankefälla. När vi agerar spontant och går på vad som brukar kallas “vår magkänsla” eller med beteendevetenskapliga termer använder oss av vårt automatiska tankesystem är vi påverkade av våra tidigare erfarenheter, rådande normer och känslor. Hans och Hanna - experimentet (och studenternas kommentarer i efterhand) visar att vi är medvetna om att det finns en skillnad mellan vad vi säger att vi gör och vad vi faktiskt gör och att vi inte alltid handlar rationellt.
Stereotypfällan är farlig för alla, den gör det svårt för oss att se klart på personer och situationer vilket påverkar vårt agerande och bemötande av varandra, det handlar om allt från könstillhörighet, klass och etnicitet. Som med alla tankefällor är det därför viktigt att vara medveten om- och uppmärksam på situationer där vi låter vårt automatiska tankesystem ta över och styr vårt agerande i en problematisk riktning. Det är svårt för oss att i vår vardag undgå att spä på våra egna och andras fördomar på ett eller annat sätt. Det kan handla om vilka leksaker du väljer att köpa till dina barn eller hur du skapar dig en uppfattning om en person du aldrig pratat med baserat på hens yttre. Hur olika beslutsmiljöer runt omkring oss är arrangerad och utformade påverkar hur vi beter oss och det är bra att fundera över vilka könsstereotypa fällor som du ofta hamnar i och hur du kan undvika dem.
