Elinor Ostroms principer för allmänningar

16 maj 2021 - av Elsa Stålner Correia
Elinor Ostroms principer för allmänningar
Datum
16 maj 2021
Skrivet av
Elsa Stålner Correia

Att lyckas med sortering och hantering av avfall är många fastighetsägares huvudvärk. Svårigheterna uppstår när många människor tillsammans har ansvar för att ta hand om och förvalta en gemensam resurs. I en situation likt gemensam återvinning har varje enskild individ egna drivkrafter som inte alltid tjänar det gemensamma målet. När ett agerande ur ett individuellt perspektiv är dåligt för det gemensamma så brukar detta kallas för “allmänningarnas tragedi”. Ordvalet tragedi kan låta drastiskt men bottnar i svårigheten för människor med olika intentioner, mål och perspektiv att samarbeta och gemensamt skapa en struktur som fungerar för- och gynnar samtliga utan styrning och reglering. Vi människor tar gärna genvägar och fokuserar främst på vår egna vinning. Det är lättare för oss att slänga all vår återvinning, osorterad i kärlet närmast dörren i återvinningsrummet och det är enklare att ställa den tunga soffan utanför porten istället för att bära den till grovsoprummet och på så sätt främja den gemensamma trivseln i en ren och fin boendemiljö. Hur kan vi komma runt allmänningens tragedi och skapa tillräckligt mycket engagemang för återvinningen för att fler ska orka och vilja göra rätt?

Designprinciper för lyckade samarbeten

Någon som ifrågasatt och utmanat allmänningarnas tragedi är nationalekonomen Elinor Ostrom. Under flera årtionden studerade hon olika slags grupper, organisationer, samarbeten och kooperativ runt om i världen och sammanställde i sin forskning åtta gemensamma designprinciper för lyckade samarbeten. “Det finns, betonar Ostrom, inga enkla och allmängiltiga lösningar på allmänningens problematik, varje lösning måste baseras på fullgod information om resursens tillstånd och anpassas därefter”, men om människor får rätt förutsättningar menar Ostrom att de visst kan samarbeta och hitta lösningar som passar alla.

Det var under 1960-talet som Ostroms forskning utmanade rådande ekonomiska principer med centralisering, effektivisering och där politisk styrning reglerade även mindre ekonomiska system. Ostrom ifrågasatte hur dessa principer och teorier tillämpades utan några egentliga empiriska studier som underlag. Hennes gedigna forskning visade istället att det som fungerade bäst för hantering av allmänningar var att de som själva berörs fick träffas och tillsammans vara med och utforma regler och bestämmelser. På så sätt ansåg Ostrom att allmänningarnas tragedi kunde lösas utan statliga regleringar eller ekonomiska incitament. Det handlade främst om att skapa rätt förutsättningar för möte, diskussion och samarbete.

Nobelpris och nudgeverktyg

År 2009 fick Elinor Ostrom ekonomipriset till Alfred Nobels minne för sina teorier och designprinciper som visat sig fungera i de mest skilda sammanhang från fackföreningar till fiskekvoter och i odlingskooperativ. Ostroms forskning har fått genomslag inom flera forskningsområden som nationalekonomi, statsvetenskap, företagsekonomi och psykologi. Flertalet av de nudgeverktyg som vi på Beteendelabbet använder oss av i vårt arbete är inspirerade av Ostroms teorier och principer. I ett projekt i stadsdelen Nordost i Gävle lyckades vi öka återvinningen av korrekt sorterat matavfall med 60% och mängden förpackningar och tidningar som sorterades rätt ökade med 30%. För att uppnå denna beteendeförändring och överkomma allmänningarnas tragedi använde vi oss bland annat av dessa tre nudgeverktyg som kan härledas till Ostrom.

LOKALT LEDARSKAP Det kommunala bostadsbolaget Gavlegårdarna anställde två personer som bodde i området, två miljövärdar vars uppdrag var att skapa personlig närvaro, observera hyresgästernas sortering och skapa en positiv dialog kring återvinning. Bland annat knackade värdarna på hos 750 hushåll, delade ut sorteringspåsar och förklarade hur boende ska sortera rätt och varför man bör sortera.

POSITIV ÅTERKOPPLING En del i miljövärdarnas uppdrag var att vistas löpande ute i miljörummen och hjälpa de boende att sortera rätt, svara på frågor och förebygga felsortering. En annan av miljövärdarnas uppgifter var att ge personlig och direkt beröm när de boende lyckades med sin sortering.

VISA VÄGEN Som en del i en redan pågående upprustning av området byggdes också nya, transparenta och rymliga miljörum. De nya miljörummen var försedda med skärmar där en instruktionsvideo för sortering visades. På dessa skärmar gavs återkoppling för hur sorteringen förbättrats jämfört med fjolårets.

Här kan du läsa mer om projektet Nordost och här kan du se en kort filmsnutt om Ostrom och hennes forskning