Semlor i all ära men för oss på Beteendelabbet handlar den här veckan främst om Internationella kvinnodagen på fredag! För ett tag sedan tipsade vi om tre kvinnliga nudgingproffs att lägga på minnet och idag tänkte vi presentera nudgingprojekt som gett jämställdheten en knuff och som underlättat för kvinnor i både arbete och privatliv.
Nudging är ingen universallösning och för människors lika rättigheter behövs lagar och bestämmelser som reglerar hur vi beter oss i samhället. Däremot kan nudging vara en hjälp på vägen och ett sätt att påminna och visa på dessa regler och lagar i praktiken. Nudging kan vara ett sätt att göra vardagen mer jämställd och hjälpa människor att agera på ett mer jämställt vis.
Dold audition- en nudge för jämställd rekrytering
Fram till 1970-talet bestod de fem bästa orkestrarna i USA i princip bara av män. Av de sammanlagt hundratals medlemmarna var endast 5 % kvinnor. En anledning till snedfördelningen mellan könen var rekryteringsprocessen när nya musiker anställdes. Detta var inget som skedde medvetet utan handlar istället om hur mycket vi påverkas av normer och föreställningar när vi möter andra människor i olika situationer. Vi människor har ett behov av att kategorisera vår omvärld och det gäller även personer runt oss. Undermedvetet tillskriver vi andra personer egenskaper och kunskaper utifrån om vi kategoriserar dessa personer som kvinnor eller män.
För att skapa hinder för det “felaktiga” valet och se till att normer och föreställningar inte kommer i vägen började orkestrarna under 70- och 80-talet att använda sig av dolda auditions. De sökande stod nu gömda bakom en stor skärm och på så sätt blev de anonyma i sin ansökan. En enkel skärm gav alla sökande lika stor chans att gå vidare i processen och gjorde urvalet mer rättvist. Femton år senare hade USAs fem bästa orkestrar nästan 25% kvinnliga medlemmar, en ökning som är långt ifrån tillräcklig men som ändå är en positiv förändring. Med dolda auditions blev det i svårare för rekryteraren att ta sitt beslut på irrelevanta grunder som könstillhörighet och utseende. Det finns många personer som inte vill bli kategoriserade utifrån sitt biologiska kön, dolda auditions och liknande lösningar kan vara till fördel också för dem.
En liknande teknik har använts inom tech-världen där män är överrepresenterade och där rekryteringen var en av orsakerna till detta. Rekryteraren Aline Lerner utvecklade därför en röstförvrängare som kan användas vid telefonintervjuer. Röstförvrängaren byter en kvinnlig röst till en manlig eller anpassar rösten till ett könsneutralt läge. På så sätt har alla lika stor chans att gå vidare i anställningsprocessen.
Ny layout och påminnelser – beteendedesign som kan rädda liv
Det är väldigt viktigt att så många livmoderbärare som möjligt genomgår gynekologiska cellprovtagningar med några års mellanrum för att upptäcka sjukdomar i ett tidigt stadie. Trots information kring riskerna med livmoderhalscancer finns detta hos många ett gap mellan vilja och handling som gör att många uteblir från undersökningarna. Det kan handla om tidsbrist, prioriteringar eller att man helt enkelt glömmer bort.
Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland förändrade layouten på sina kallelser för livmoderhalsundersökning och ökade antalet personer som kom på sitt läkarbesök med 11%. Den nya versionen av kallelsen var mycket tydlig i sin layout med informationen i lättlästa listor och rubriker som besvarar de vanligaste frågorna från patienter. Texten “Välkommen till gynekologisk cellprovtagning” stod i stora röda bokstäver och informationen som förut upptog två A4 sidor kortades ned och förenklades. En annan viktigt förändring var att istället för en mängd olika drop in möjligheter erbjöds nu patienten en bokad tid, samt att informationen om att besöket är gratis framgick tydligare.
Den nya versionen av kallelse fick fram för allt fler unga patienter att genomgå undersökningen, en grupp som annars varit svår att nå men som lika väl som äldre kvinnor bör undersökas. En förändrad layout kan låta simpelt men en nudge i form av inramning och förmedling av kommunikation och information kan göra stor skillnad.
Förra året uppmanade vi på Beteendelabbet fler landsting i Sverige att aktivt påminna personer med bröst om deras mammografitider efter en undersökning från Vårdfokus som visar att var femte person uteblir från sitt inbokade besök. Trots riktlinjer från EU och RCC missar 11 av 21 landsting i Sverige att på något sätt påminna patienterna om deras bokade tid. Att erbjuda drop in tider är generöst men det ökar risken att patienten prioriterar annat, glömmer bort eller inte förstår hur viktig en mammografiundersökning kan vara. En enkel nudge i form av en påminnelse skulle kunna rädda liv.
Världen är långt ifrån jämställd och det finns mycket kvar som behöver förändras för att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Vissa av orättvisorna behöver regleras med lagar och förbud medan det i andra fall kanske räcker med en liten knuff.
Är du nyfiken på hur du kan åstadkomma stor skillnad med små medel? Kika här och se hur vi arbetar med nudging i praktiken inom hälso- och sjukvård, transport, miljö och fastighet/bygg och sparande.
