Allting började med en fluga i pissoaren. På flygplatsen Schiphol i Amsterdam tröttnade personalen på att toalettbesökarna inte prickade rätt och testade att sätta ett klistermärke i form av en fluga på insidan av pissoaren. Den koncentration som krävdes för att försöka pricka flugan resulterade i en minskning av urinspillet med hela 80% procent. Initiativet fick stor uppmärksamhet och en av de som fascinerades av den enkla lösningen var ekonomiprofessorn ( och senare Nobelpristagaren) Richard Thaler. Tillsammans med sin kollega Cass Sunstein skrev han boken Improving Decisions About Health, Wealth, and Happinessdär begreppet nudging för första gången användes i beteendekonomiska sammanhang.

Nudge är ett engelskt ord som på svenska kan översättas till att knuffa på någon för att få dennes uppmärksamhet. Inom beteendeekonomi innebär nudging att knuffa personer mot mer hållbara beslut. Med hållbara beslut menas beslut som är bra för personen själv och för samhället i stort. Richard Thaler själv definierar begreppet såhär:

“By knowing how people think, we can make it easier for them to choose what is best for them, their families and society”

Nudging innebär att förstå hur människor agerar och vilka beteenden som påverkar våra val. Nudging tar hänsyn till att vi människor inte alltid är helt rationella och därför inte alltid tar de bästa besluten. När vi designar beslutsmiljöer utifrån beteenden kan vi hjälpa individer att slippa ta allt ansvar att “välja rätt” i komplexa beslutsituaioner och istället hjälpa dem på traven.

Det ska vara lätt att göra rätt

När vi på Beteendelabbet arbetar med nudging använder vi oss av en rad olika nudgeverktyg. Verktygen hjälper oss att se på vilka sätt ett beteende skulle kunna uppmuntras, förstärkas eller förändras. Dessa verktyg kan till exempel innebära att förändra standardvalet, rama in och förstärka det önskade budskapet, att påminna vid rätt tidpunkt eller engagera användaren i lösningen.

Nudging fokuserar på att identifiera beteenden, inte attityder. Det är ofta skillnad på vad personer säger sig göra och vad de faktiskt gör och det är i gapet mellan vilja och handling som nudging kan vara ett utmärkt verktyg.

Tanken med nudging är inte att tvinga någon att ändra sitt beteende. Det handlar inte om att tjata på någon att sluta röka, bli vegan eller börja cykla istället för att åka tunnelbana. Inte heller handlar nudging om att stifta lagar och verkställa förbud kring olika beteenden. Nudging bör heller inte innehålla någon form av ekonomisk kompensation för den som “nudgeas”. Målet med nudging så som vi på Beteendelabbet arbetar med det är att skapa beteendeförändring som gynnar både individen, de affärsmässiga resultatet – och planeten.

Nudging har använts i olika projekt inom vitt skilda branscher och har till exempel resulterat i (klicka på länken för att läsa mer)

• minskat antalet komplikationer vid operationer med checklistor
• hjälpt fler människor till att spara för pensionen
• uppmuntrat kriminella att söka hjälp med födelsedagskort
• fått fler patienter inom psykvården att fullfölja sin behandling med sms

Testa, utvärdera, börja om - beteendeförändring tar tid

Ibland kan det vara svårt att identifiera vad som är en nudge och inte. Att placera frukten i ögonhöjd i mataffären kan ses som nudging medan ett förbud mot skräpmat, inte är det. Vi skulle vilja byta ut frågan “är det här en nudge? till “leder det här till beteendeförändring?” Nudging är ingen universallösning som fungerar på alla slags situationer och problem. För att skapa långvarig beteendeförändring gäller det att analysera, testa, experimentera, utvärdera i en iterativ process. Att skapa beteendeförändring tar tid och nudging är ingen quick fix. Däremot är det ofta ett effektivt och intressant sätt att närma sig mänskliga beteenden och se vad som påverkar våra val och hur vi agerar i olika situationer.

Här hittar du några exempel på hur vi arbetat med nudging i praktiken.

Är du nyfiken på hur du kan arbeta med nudging i din organisation? Vi hjälper dig gärna!