Allt färre svenska barn går eller cyklar till skolan och samtidigt ökar biltrafiken runt många skolor. En aktiv skolresa förbättrar barns hälsa, självständighet och koncentration men många skolvägar brister i trygghet och trafiksäkerhet. I samarbete med Luleå Tekniska universitet, Luleå kommun och elever på Hertsöskolan undersökte vi hur framtidens hållbara skolvägar kan komma att se ut.
För att förstå barnens upplevelse av sin skolväg genomförde vi ett antal användardrivna aktiviteter tillsammans med elever från årskurs 6 på Hertsöskolan i Luleå. Aktiviteterna bestod bland annat av en “sinnespromenad” där eleverna fick utforska sin skolväg med förstärkta eller reducerade sinnen (hörselkåpor och ögonbindel). Med ett designkitt innehållandes kamera, tumme upp/tumme ner-markörer fick de dokumentera och markera platser längs skolvägen som de upplevde som positiva eller negativa.
Arbetet med barnen visade att de upplever sina skolvägar multisensoriskt. Miljöns ljud, dofter, och underlag påverkar om de känner trygghet och trivsel. Barnen drogs till lekfullhet och positiva sinnesintryck – färger, ljus, grönska, fågelsång och mjuka gångytor gjorde promenaden mer intressant och behaglig. Samtidigt beskrev de hur buller, trafik, skräp och svårframkomliga gångvägar skapade oro och motvilja att gå samma väg igen. Återkommande var också behovet av tydligare orientering, platser att mötas på och möjligheten att gå tillsammans till skolan.
Insikterna togs vidare till en designworkshop med samma elevgrupp. Genom rapid prototyping fick eleverna gestalta framtida mobilitetslösningar. Elevernas idéer tog sedan vidare till en workshop med trafikplanerare, mobilitetssamordnare och trafikingenjörer, som utvecklade idéerna och lade till perspektiv som tillgänglighet, trafiksäkerhet och genomförbarhet. Med kriterier som avstånd till skolan och koppling till buss-, gång- och cykelvägar valde vi en plats att arbeta vidare med.
Utifrån alla samlade insikter tog Beteendelabbet fram ett koncept och en skiss på en fysisk prototyp. Resultatet blev Skolhållplatsen – en prototyp som utforskar ett framtida mobilitetsscenario 2045 där innerstaden är bilfri och barn tar sig till skolan på andra sätt än med bilskjuts. Prototypen fungerade som ett konkret verktyg för att visualisera, testa och skapa samtal om skolmiljö, hälsa och en inkluderande stadsplanering.
Under en vecka i januari 2025 testades prototypen tillsammans med elever och pedagoger från Hertsöskolan på Hertsön. Vid invigningen deltog även lokalbor och beslutsfattare, och både SVT och SR uppmärksammade projektet. Testperioden visade också att Skolhållplatsen kan fungera som en pedagogisk miljö – en förlängning av klassrummet där elever startar och avslutar dagen tillsammans med en lärare. Målet med Skolhållplatsen var att utmana bilnormen och inspirera fler elever till aktiv mobilitet. Luleå kommun tar med sig projektets insikter för att stärka barns skolvägar och främja en mer bilfri innerstad även efter projektets slut.
I samarbete med Luleå Tekniska universitet, Luleå kommun och elever på Hertsöskolan undersökte vi hur framtidens hållbara skolvägar kan komma att se ut.
Med ett designkitt innehållandes kamera, tumme upp/tumme ner-markörer fick eleverna dokumentera och markera platser längs skolvägen som de upplevde som positiva eller negativa.
“Jag tycker det är bra, för då får vi barn också vara med och bestämma i samhället, inte bara vuxna, Juviana årskurs 6 på Hertsöskolan”
Resultatet blev Skolhållplatsen – en prototyp som utforskar ett framtida mobilitetsscenario år 2045
Under en vecka i januari 2025 testades prototypen tillsammans med elever och pedagoger från Hertsöskolan på Hertsön.
Prototypen fungerade som ett konkret verktyg för att visualisera, testa och skapa samtal om skolmiljö, hälsa och en inkluderande stadsplanering