För många som vill lämna kriminalitet är första steget också det svåraste, vart ska man vända sig och hur ser resan ut för en som vill hoppa av?
På uppdrag av Fryshuset och med finansiering av BRÅ genomförde Beteendelabbet en kartläggning som identifierade hinder för individer som vill lämna organiserad brottslighet. Kartläggningens grundar sig på individens upplevelse och perspektiv av dagens stöd- och skyddsinsatser, med målet att identifiera områden där beteendedesign skulle kunna hjälpa fler att ta stöd och lämna organiserad brottslighet.
I förstudien genomfördes intervjuer med individer i åldern 18–29 år som är eller har varit aktiva i organiserad brottslighet, och även med yrkesverksamma som arbetar eller har arbetat med målgruppen på olika sätt. Beteendelabbet kartlade individernas faktiska resa från att vilja lämna kriminalitet, söka stöd och att ta sig tillbaka till ett vanligt liv igen. I kartläggningen framkommer bland annat att:
När vi bröt ned och förstod processen utifrån individen, blev mönstret tydligt — det är inte viljan att lämna som saknas, det är stödet på vägen dit. För att en individ ska ta steget att söka hjälp och och ta sig hela vägen genom processen att lämna behövs bland annat:
Utifrån insikterna tog vi fram underlag för en nationell stödlinje som ska fungera som en brygga mellan individer och myndigheter, en stödlinje som ska ligga hos civilsamhället. Den ska sänka tröskeln för individer som vill lämna organiserad brottslighet, att ta hjälp från myndigheter, bygga tillit genom en oberoende personlig vägledning som kan förklara steg, krav och stöd att påbörja en avhoppare-process. Förstudien ger Fryshuset ett konkret material att ta vidare för att skapa en nationell stödlinje som är mer användarcentrerad med avhopparens behov och upplevelser som utgångspunkt.
Läs hela förstudien här
"Fältarna försökte vara trevliga och stötta mig, men samtidigt gick de till polisen med det jag sa. Det bröt helt mitt förtroende för dem." - från intervju