Folkhälsomyndighetens (FHM) mål är att erbjuda hela Sveriges befolkning vaccination mot covid-19 inom första halvåret av 2021. Men för att få en tillräckligt stor andel av befolkning att vaccinera sig krävs mer än bara tillgång till, och distribuering av vaccin. Regioner och myndigheter bör också dra nytta av insikter från beteendevetenskap för att se till att så många som möjligt vaccinerar sig mot covid-19.

Det här blogginlägget skriver vi tillsammans med våra branschkollegor inom nudging och beteendeekonomi,Nurit Nobel och Christina Gravert från Impactually och dataanalytiker och forskare i psykologi William Hagman.

En ny undersökning gjord av MSB visar att majoriteten av svenskarna (80 procent) är positiva till att vaccinera sig mot covid-19. Men en positiv inställning innebär inte per automatik att dessa personer kommer att vaccinera sig. Faktorerna som påverkar mänskligt beslutsfattande är många, exempelvis kan tidsbrist och gör det svårt för oss att agera i linje med våra ambitioner. Enligt Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys, kan det komma att krävas att 60-80 procent av svenskarna vaccineras för att smittspridningen ska avta.

För att få många personer att utföra ett visst, önskvärt beteende krävs förståelse för vad som hindrar och motiverar dem i deras agerande. Det krävs också kompetens att utforma insatser baserade på denna förståelse. Ansvariga myndigheter och landets regioner står inför en stor beteendeutmaning och vi anser att de har större chans att lyckas genom att tillämpa insikter och erfarenheter från beteendevetenskap.

Nedan följer beteendeinsatser som kan vara till nytta i planeringen av vaccinationer av allmänheten.

För att få tillräckligt många att vaccinera sig krävs;

• En lättillgänglig plats: Människor är förprogrammerade att spara energi och föredrar minsta motståndets väg. För ökad tillgänglighet bör vaccinationer erbjudas på flera platser. Några av de tillfälliga test-stationer (tält och drive-in) som upprättats under pandemin kan omvandlas till vaccinationsstationer. Liknande lösningar som de mobila stationer (ofta bussar) som finns för blodgivning och TBE- vaccination, bör administreras för vaccinering av covid-19 på arbetsplatser, vid köpcentrum och på universitetsområden.
• Enkel tidsbokning: Vi människor har en tendens att skjuta upp saker, framförallt sådant vars positiva konsekvenser ligger långt fram i tiden. Hur vi överlistar den här tendensen är olika för olika människor. Vissa agerar gärna på impuls och vill vaccinera sig under flexibla drop-in tider medan andra har lättare att komma till skott med en förbokad tid. Med hänsyn till allas vår inre bekvämlighet är det klokt att som standard erbjuda en bokad tid med drop-in som alternativ om den föreslagna tiden inte passar. Tidsbokningssystemets utformning bör också ta hänsyn till olika målgrupper; ett digitalt system passar bra för många men är kanske mindre lämpligt för den äldre generationen, då en telefonlinje kan vara att föredra.
• Påminnelser: Goda intentioner till trots kan ett åtagande såsom vaccinering vara svårt att prioritera i en redan fullbokad vardag. Olika former av påminnelser vid väl valda tidpunkter har visat god effekt i andra vårdsammanhang, som att få fler att dyka upp till sina inbokade tider på vårdcentralen. En påminnelse via sms är ett enkelt sätt att öka chanserna för att vaccinationen blir av.
• Information: För att nå ut till hela Sveriges befolkning krävs tydlig, välformulerad och målgruppsanpassad information på flera språk och i olika kanaler och plattformar. Inramningen är också viktig för hur vi tar till oss information. Det är väsentligt att inramningen är positiv. Kommunikationen bör framställa vaccination som det rätta och säkraste valet. Exempelvis lämpar sig formuleringar som; 80 procent av Sveriges befolkning är positiv till att vaccinera sig mot covid-19, bättför; 20 procent av svenskarna vill inte vaccinera sig mot covid-19. Samma information. Olika inramning.
• Sociala normer: Människan är ett flockdjur. Vi gör gärna som andra gör. Att identifiera nyckelpersoner som många känner förtroende för och låta dessa uppmana till vaccination kan bidra till att göra vaccination till norm. Det är viktigt att se till att identifiera olika personer med inflytande i olika målgrupper och låta dessa synas i olika kanaler för att få så brett genomslag som möjligt. Ju mer vi kan visa upp att personer med inflytande såväl som allmänheten väljer att vaccinera sig desto bättre. Exempelvis är en sticker för sociala medier en enkel och samtidigt tydlig kollektiv signal, exempelvis “Jag har vaccinerat mig mot covid-19”.
• Incitament och belöningar: Den mänskliga hjärnan älskar snabba belöningar. För att få fler att känna sig motiverade till vaccinering kan olika typer av incitament användas. Det kan handla om små saker som en biobiljett eller större fördelar som i Israel, där ett särskilt pass utfärdas till de personer som vaccinerats mot covid- 19. Detta pass gör det möjligt att resa utan karantän och isolering vid hemkomst. Danmark planera att låta liknande pass användas för tillträde till exempelvis klubbar och konserter när samhället åter öppnas upp.

Vi vill med detta blogginlägg uppmana FHM och samtliga vaccinsamordnare i Sveriges regioner att ta hjälp av beteendeexperter för att skapa de bästa förutsättningarna för att så många som möjligt väljer att vaccinera sig mot covid- 19. Det måste vara lätt att göra rätt!