Doppardagen eller Den Stora Matkoman är här. Julafton! Då vi räknar med att de flesta av er kommer spendera större delen av dagen med diverse tallrikar framför er tänkte vi passa på att ge er lite tips på hur ni får ut den mesta av njutningen PLUS slipper ångesten och matkoman!

Sist ut i nudgekalendern är “portionsfällan” och ni kan garanterat lista ut vad den handlar om… Just precis — vår tendens att äta upp allt vi har på tallriken, vare sig vi fortfarande är hungriga eller inte. Vi har alla varit där; att överäta är lätt, speciellt i sociala sammanhang och när det bjuds på buffé och julbord.

Forskning:

• En känd studie visade att bara genom att använda mindre tallrikar (25cm istället för 30cm i diameter) så lyckades man minska mängden mat som människor äter utan att ha en effekt på deras uppfattade mättnad eller tillfredsställelse
• En annan studie visade att smaken inte är den enda faktorn när det gäller ätandets effekt; miljön där vi äter maten påverkar oss att äta mer även om maten faktiskt inte är god. Forskarna bad studiedeltagare svara på om de vanligtvis åt popcorn på bio eller inte. Därefter gav de alla deltagarna antingen färska, nyss poppade popcorn eller en vecka gamla popcorn innan de satte sig ner för att se en film. Studien visade att de som var vana popcornätare åt samma mängd popcorn vare sig de var gammalt eller inte

Tips:

• Ta lite mat i taget och gå fler gånger istället. Men glöm heller inte att njuta av maten och ha en riktigt god jul!

Känner du igen känslan av att “allt är kört och ingenting kommer bli bra igen” precis när du varit med om något jobbigt eller fått ett dåligt besked? Du är inte ensam.  På samma sätt som vi siar i framtidens motgångar, siar vi i dess medgångar. När vi är i ett ögonblick av lycka och eufori känner man sig på toppen av världen och som om ingenting kan stoppa en och tvärtom när vi grips av nedstämdhet. Detta är “spådomsfällan” — när vi i affekt spår vår framtid.

Vidare är det vanligt att våra nuvarande känslor, må det vara rädsla, nöje eller överraskning, påverkar våra framtida beslut. När vi tittar in i spåkulan inser vi inte att “framtiden” är en reflektion av vårt nuvarande sinnestånd.

Exempel:

• Forskning har visat att många efter en dramatisk olycka (fått amputera benet, förlorat en anhörig etc.) uppskattar att händelsen ska ha långvariga effekter på deras lycka och välmående. Men när man sedan träffat dessa personer igen efter 6 månader eller ett år visar det sig att de skattar sig lika lyckliga som innan olyckan skedde.

Tips:

• Låt dig själv vara ledsen eller glad i stunden men planera inte smekmånaden efter första kyssen och låt inte en brutet ben betyda världens undergång. Ha tålamod!

Bakom dagens lucka gömmer sig en av de mest spännande tankefällor hittills — “situationsfällan”. Vi trillar ner i den när vi försöker förstå och förklara vad som händer i sociala situationer. När vi exempelvis observerar en persons beteende tenderar vi att tillskriva beteendet till personens inre disposition som personlighetsdrag, förmågor eller motiv.

Om en person i det offentliga rummet skriker på en annan, är det lätt att på studs döma hen som en aggressiv person istället för att tänka på situationens faktorer som kan ha bidragit till beteendet (sömnbrist, stress eller ångest).

När vi försöker beskriva en persons övergripande drag så som ”karaktär” eller “personlighet” är det lätt att översätta dessa till alla situationer. Om vi upplever någon som modig, naiv eller ärlig i en situation tänker vi att de kommer vara det genomgående i alla situationer.

Som ni redan listat ut är det ju inte riktigt så enkelt. Vi vet till exempel att barns beteende skiljer sig kraftigt från situation till situation; barn som är duktiga hemma kan vara rebeller i skolan, och barn som fuskar på prov i en klass kan vara exemplariska studenter i en annan. Samma sak gäller vuxna; rockmusiker kan kategoriseras som impulsiva och oansvariga festprissar samtidigt som de skapar musik som kräver år av disciplinering. De är både det ena och det andra och det är tydligt att olika situationer skapar variationer i deras beteende.

Det är enkelt att försöka sortera in folk i kategorier som goda och  onda eller ärliga och oärliga, men sanningen ligger ofta till stor del i situationen.

Exempel:
* Anställningsintervjuer är ett notoriskt exempel eftersom vi tänker att det vi ser hos personen som blir intervjuad är representativt för hur denne skulle bete sig på arbetsplatsen
* I en studie av Edward Jones och Victor Harris (1967) bad de människor att bedöma en annan persons pro- eller anti-Fidel Castro-argument genom att läsa en uppsats som den person skrivit. Även när läsarna fick veta att personen hade blivit tillsagd att välja en sida, antog de fortfarande att författaren trodde på vad hen skrev


Tips:
* Ha mer empati med dig själv och din omgivning. Att du är “lat” på vissa sätt översätts automatiskt inte till alla situationer, och samma gäller din omgivning!

Vi har under de senaste veckorna (förhoppningsvis!) lärt oss om olika genvägar vår hjärna tar för att underlätta vår vardag. Dagens tankefälla, “Haloeffekten”, är ännu ett bra exempel; fenomenet där vi antar att om en människa är bra på att göra sak A, kommer hon även att vara bra på att göra sak B, C och D.

Vi tenderar alltså att skapa ett helhetsintryck av saker i vår omgivning genom att fokusera på en sak och utifrån det bygga på eller dra slutsatser om samma sak. Detta extrapolerande gäller både för personer, produkter och märken som vi interagerar med i vår omgivning. Vi låter skenet från en egenskap skina över alla de andra egenskaperna.

Exempel:

• “Haloeffekten” förklarar till exempel varför George Clooney gör reklam för kaffe; eftersom han är känd och för många anses attraktiv så glömmer vi att han faktiskt kan vara precis lika bra eller dålig på kaffe som grannen
• Ett annat exempel som många känner till är i relationer. Under förälskelsen verkar allt hos den andra parten perfekt men…. när tiden går börjar vi ofta märka de mindre trevliga dragen som vår förälskelse till en början glänste över

Tips:

• Skenet bedrar och gräset är inte alltid grönare. Med andra ord: det är lätt att tillskriva andra personer mer positiva egenskaper eller tillit än de ibland förtjänar.  Försök att gå ur din bubbla lite oftare och våga vara kritisk till saker du tenderar att vara okritisk till!

När man hör “IKEA” i någon kontext är det kanske ord som varuhus, billigt eller massproduktion man tänker på först. Men i det här fallet handlar det om vår tendens att uppskatta saker som vi själva lagt ned tid och energi på att sätta eller bygga ihop.

Vi lägger ett oproportionerligt högt värde på produkter som vi delvis skapat och du kan säkert känna igen dig i exempel där du känner starkt för något i ditt hem som kanske egentligen inte är perfekt men som du på grund av den tid och energi det tog att skapa det ändå har svårt att göra dig av med (smörkniven som tog dig fem lektioner i träslöjden att slipa till)?

“IKEA-effekten” har en del enkla förklaringar som t.ex. att man känner positiva känslor efter att  framgångsrikt ha avklarande av en uppgift eller att man tenderar att fokusera på produktens positiva attribut och förhållandet mellan ansträngning och uppskattning.

Trots att begreppet “IKEA-effekten” uppkom 2011 så har produktdesigners känt till detta fenomen långt innan.

Exempel:

• När “mix and bake” först marknadsfördes på 1950-talet var många som bakade i hemmet skeptiska då den färdiggjorda blandningen gjorde bakning ”för lätt”, vilket fick konsekvensen att ens arbetskraft och skicklighet blev ”undervärderad”. Eftersom de som bakade inte kände sig investerade i bakningsprocessen satte de inget värde på slutprodukten. Som svar på detta problem gjorde tillverkarna av “mix and bake” en enkel förändring i receptet: Man var tvungen att lägga till ett ägg. Genom att lägga till ytterligare ett steg kände folk att de faktiskt bakade vilket resulterade i ökad försäljning

Tips:

• Ge bort något i jul där “tillverkning” står i fokus, det är roligare att både ge och få något som den ena investerat tid och energi i!

På grund av dess breda inflytande på vårt beteende och tankesätt är dagens fälla Fällan med stort F — “bekräftelsefällan”. Den trillar vi alla ned i med jämna mellanrum då vi har en tendens att söka, tolka, föredra och återkalla information på ett sätt som bekräftar våra redan existerade övertygelser och åsikter.

Dess stora inflytande kommer från hur vi tar emot och bearbetar information och opererar som  vår mentala inkastare som väljer vilka idéer, åsikter och information vi tar in och tar till oss (och vad som därigenom blir negligerat).

Du kanske känner igen dig i situationen där när du läser nyheter som presenterar båda sidor av ett problem eller en konflikt, och du instinktivt väljer den sida/fakta som förstärker din nuvarande åsikt och bekräftande tänker “jag visste det!”.

Detta beteende förklarar varför det generellt är väldigt svårt att ändra folks redan etablerade åsikter om till exempel miljön, religion, politik eller invandring. “Bekräftelsefällan” påverkar således människor att bli stärkta i vad de redan tycker och ignorerar de bevis eller information som skulle kunna ändra deras åsikt.

Det självbedrägeri som fällan ger upphov till kan kännas bra eftersom man slipper vara i kontakt med verkligheten. Som Voltaire sa en gång; ”Illusion är det första av alla nöjen.”

Forskning:

• En studie från 2013 visade att bekräftelsefällan kan påverka hur människor läser statistik. Författarna rapporterar att människor har en tendens att använda statistik för att stödja deras befintliga övertygelser, även när den faktiska datan faktiskt stödjer motsatsen

Tips:

• Leta efter sätt att utmana det du tycker du ser eller upplever genom att exempelvis diskutera dina tankar med personer du vet tycker och tänker annorlunda
• Spela djävulens advokat! Försök att zooma ut ibland och ta den motsatta åsikten för att få större insikt i hur välgrundade dina åsikter är