Om du inte gillar dagens fälla kommer du utan tvekan komma ihåg den bättre. Negativa händelser och erfarenheter tenderar nämligen att utöva större psykologisk inverkan på oss än positiva erfarenheter av samma storleksordning. Ett ögonblick av sorg har exempelvis större “risk” att hänga kvar i minnet än ett likvärdigt ögonblick av lycka.

Vi kallar den lite slarvigt för “negativitetsfällan” men för att prata klarspråk så är det inte vår attityd till livet så åsyftas utan den påverkan som positiva vs. negativa händelser har på oss, som till stor del ligger utom vår kontroll. Det är alltså en fälla som vi mer eller mindre är programmerade att gå i.

Varför? Undrar vi alla helt legitimt. En förklaring sägs vara att negativitetsfällan hjälpte våra förfäder att ta bättre beslut i högrisksituationer, vilket i sin tur ökade sannolikheten för att överlevnad. Evolutionen, va? Den förklarar det mesta!

Exempel:

• Du har fått överväldigande positiv feedback på någonting  (kanske en skoluppgift, din prestation på jobbet eller din outfit) men glädjen över det blir som bortblåst så fort du får en negativ kommentar
• Du hade en rolig kväll igår, men det du minns starkast är den jobbiga stunden då råkade gå in i ett gammalt ex

Tips

• Acceptera negativitet som en del av livet men försök att identifiera de gånger du faktiskt kan välja att fokusera mer på det positiva och sträva efter att bli bättre på lyfta upp det bra!

Auktoritet och ledarskap är två ord som ofta går hand i hand då det på många sätt är en ledares förmåga att få oss att göra saker, där hens auktoritet kan spela en avgörande roll för hur väl vi genomför dessa. Forskning visar att vi har en stark tendens att tillskriva större värde till åsikter som kommer från en auktoritetsfigur och bli mer influerade av dennes åsikter. Vi har alltså en tendens att lyda en auktoritetsfigurs order även  om magkänslan säger något annat.

Man behöver bara glutta i historieböckerna för att inse att detta fenomen haft (och fortfarande har)  stor betydelse under flera krig och konflikter.

Krig är ett dramatiskt exempel av detta men auktoritetsfällan finns runt hörnet i vardagen. En studie fann till exempel att människor är mer benägna att diskriminera minoriteter i anställningssituationer, om detta influerats av en auktioritetsfigur.

Forskning:

• Det går inte att prata om denna fälla utan att nämna det kända Milgram-experimentet från 1961. Målet med detta experiment, som delvis inspirerades av förintelsen, var att se om människor är villiga att följa order från en auktoritetsfigur, även när dessa order strider mot deras moraliska övertygelser. Deltagarna blev ledda till att tro att de hjälpte ett orelaterat experiment, där de var tvungna att administrera elektriska stötar till en ”elev”. Dessa falska elektriska stötar ökade gradvis till nivåer som skulle ha varit dödliga om de varit verkliga. Så även när “eleven” kunde höras skrika i smärta från rummet bredvid så fick experimentet 60% av deltagarna att ge motsvarigheten till dödliga stötar. Alla deltagare visste att de gjorde något som var fel, men det gjorde det ändå. 

  Vad krävdes då för att lyckas med detta? Jo att en man med vit rock stod bakom deltagaren och lugnt upprepade “experimentet kräver att du fortsätter”.

Tips:

• När du befinner dig i en situation där du behöver följa order men där det finns en konflikt mellan vad du är tillsagd att göra och vad din erfarenhet eller ditt samvete säger är rätt att göra, våga fråga eller prata om det. Skillnaden mellan de i exprimentet ovan som lydde sina order och de som trotsade dem vilade på en persons förmåga att vidta åtgärder och stoppa experimentet
• Att vara medveten om och våga erkänna när man halkat ner i fällan är en start. Fråga dig själv vad du kan göra för att förekomma situationer där du går emot din magkänsla för vad som är rätt!

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Sinnesrobönen är en vanlig kristen bön inspirerad av stoikerna som runt 300 f.Kr var bekymrade över att vi använde för mycket tid och energi på saker i våra liv som vi inte kunde kontrollera.

Idag, 2300 år och minst lika många böner senare, visar det sig att vi fortfarande — kristna eller inte — har svårt att acceptera vad som ligger inom och utanför vår kontroll. Detta lite “control freakiga” beteende tillägnas dagens lucka.

Ellen Langer och andra forskare har visat att människor ofta beter sig som om slumpartade händelser är inom vår personliga kontroll. Det finns alltså en koppling mellan resultat som vi bevisligen inte kan kontrollera (vilken uppsida tärningen kommer visa när vi kastat den) och en känsla av falsk kontroll (“jag blåste på tärningen, tack vare det fick jag rätt siffra”).

Exempel:

• Vanliga exempel är på kasinot där vi har svårt att acceptera vår oförmåga att kontrollera våra kort eller tärningar eller på finansmarknaden där folk tenderar att tillskriva framgång till egen genialitet men förluster till otur när båda till stor del har med slumpen att göra

Tips:

• “Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!”. Den har du antagligen hört av dina föräldrar någon gång. Det finns mycket här i världen vi inte har möjlighet att påverka — väder ett exempel. Men istället för att försöka kontrollera vädret, se till att fokusera på vad du kan göra för att vara bättre förberedd, i detta fall bättre påklädd
• Embrace uncertainty! Acceptera, precis som stoikerna ville, att det mesta i livet är slumpartat och inte går att på förväg räkna ut. Ta höjd för det okända men lev inte ditt liv med illusionen om att du kommer kunna påverka eller kontrollera allt — det går inte!

Även om vi bor i landet lagom med en indirekt jantelag är sannolikheten stor att de flesta av oss skulle bedöma att vi är över genomsnittet när det kommer till vissa förmågor. Detta kallar vi “självsäkerhetsfällan” — när en persons subjektiva tro för hens förmåga är större än den objektiva sanningen. Så varför har vi en tendens att överskatta våra kompetenser?

Vårt självbedrägeri kan i mångt och mycket spela till vår fördel. Ett vanligt exempel är när vi söker ett jobb vi på förväg vet att vi är underkvalificerade för (*host* Donald Trump *host*) eller när vi ger prognoser för chansen av att en framtida händelse ska inträffa (se föregående parentes).

Men vad är egentligen priset vi får betala för att ramla dit i dagens fälla? Svaret varierar givetvis beroende på storleken av självbedrägeri, men kan vara allt från krig (Trump igen) till att bli ertappade med det vi sagt att vi kan, men i själva verket bara gissat oss till.

Forskning:

• I undersökningar uppskattar 84 procent av fransmän att de är älskare över genomsnittet
• En annan undersökning visade att 93 procent av de tillfrågade amerikanska studenterna uppskattade sig själva att vara ”över genomsnittliga” förare. Detta är speciellt alarmerande eftersom statistiken visar att unga förare bidrar till mest olyckor i trafiken

Tips:

• Var skeptisk till prognoser, särskilt om de gäller extremt komplexa system som finansmarknaden eller världspolitiken
• Plocka fram pessimisten i dig (om den inte redan är ute, dvs.). På så sätt har du en chans att bedöma situationen något mer realistiskt.

“Berg- och dalbaneregeln” går ut på att vårt minne av en tidig händelse (trevlig eller obehaglig) bara registrerar det mest extrema ögonblicket och hur upplevelsen slutade, precis som en berg-och-dalbana — den oväntade svängen upp-och-ner, det plötsliga djupdyket med vagnen eller när du skakigt går av den.

Om vi tar “Kalle Ankas jul”  som exempel så bedömer vi dess helhet baserat på de två till tre roligaste ögonblicken (när tomtenissarna målar ett schackbräde med schackfärg, Musse Pigg och Långben käkar majskolvar eller “jag ska giva dig på moppo!”) och hur det slutade (“från oss alla…”) snarare än på hur rolig den var i genomsnitt (2,5 av 5).

Samma gäller för en måltid. Vi kommer bedöma måltiden framförallt baserat på den starkaste smakupplevelsen (“Mmm, hemlagade köttbullar!”) och hur vi mådde i slutet (“Paltkoma i år igen. Jag måste ta det lugnt med julbordet nästa år”).

Vi bedömer alltså i stor utsträckning en  upplevelse på hur det kändes på toppen (dvs. dess mest intensiva punkt) och i slutet snarare än medelvärdet av varje givet ögonblick av upplevelsen.

Forskning:

• En studie som följde patienters upplevelse under och efter olika medicinska procedurer visade att patienterna konsekvent utvärderade erfarenhetens obehag baserat på intensiteten av smärtan vid värsta (topp) och slutliga (slut) stunden. Detta inträffade oavsett längd eller variation i intensitet av smärta inom proceduren.
• En liknande studie visade att hur individer som beställde mat kände sig vid det sista tillfället av upplevelsen var en bra indikator för deras svar när de ombads att utvärdera sina erfarenheter i efterhand.

Tips:

• Under en negativ upplevelse kan det hjälpa att fokusera på dina mål. Om saker går illa för dig, försök hitta någon försonande aspekt av situationen som kan motivera dig att ta dig igenom den. Om du går igenom en smärtsam procedur, medicinsk eller annars, leta efter sätt att få det att sluta på ett bättre sätt än den började.
• Tillåt dig att zooma ut. Ibland är det lätt att navelskåda och glömma bort det längre perspektivet. Att du “överätit” dig på julbord kommer inte förstöra flera veckor av träning, även om det i stunden kan kännas så. Ha empati med dig själv!

“Jag har gjort ditt och förtjänar därför datt”. Känner du igen den tankeuppställningen? I folkmun kan man kalla det unnanade, men inom beteendeekonomi kallar vi det kompenseringslfällan (på engelska, moral licensing).

kompenseringsfällan går ut på följande:om vi gjort något som stärker vår positiva självbild i en specifik händelse  ser vi mellan fingrarna med händelser som ligger nära i tiden efter den goda gärningen. Du känner säkert igen scenarion där du unnat dig pizza för att du tränat dagen innan och resonerar enligt följande: “eftersom jag var ”så bra” igår kan jag vara ”lite dålig” idag.”

Forskning

• En studie från 2011 visade att personer som tar multivitaminpiller, särskilt de som tror att de får betydande hälsoeffekter, är mer benägna att därefter delta i ohälsosamma aktiviteter
• Kompenseringslfällan har används som förklaring till varför konsumenter som väljer energieffektiva produkter tenderar att öka sin energianvändning för att kompensera eventuella vinster. En studie visade bl.a. att efter att ha fått högeffektiva brickor ökade konsumenternas tvätt med nästan 6 (!) procent

Tips

• När du blir frestad att “unna dig” efter en god gärning, fråga dig själv om det hjälper eller stjälper dig att hänge dig frestelsen eller om du rentav skulle må ännu bättre av att avstå och på sådant sätt känna att du gjort TVÅ goda gärningar i en!
• Fake it until you make it. Bestäm att du är den typ av person som vill genomföra dina mål och har attributen som krävs. Om du tänker att du är en dålig, lat och svag person som inte kan genomföra det du lovat dig själv finns risken att det blir självuppfyllande profetia. Gör ditt mål till en del av din identitet, även om det kan kännas obekvämt till en början.

“Man vet inte vad man har förrän man förlorat det” heter det, och visst stämmer det. Att förlora något är ingen skön känsla — det kan vi nog alla skriva under på. Även forskning inom psykologi visar detta; vi är så osugna  på att förlora något att vi föredrar att undvika förluster över att förvärva motsvarande vinster. Med andra ord tycker vi överlag att det känns bättre att inte förlora 100 kr än att hitta/vinna samma summa. Vissa studier har t.om. föreslagit att förluster är dubbelt så kraftfulla psykologiskt i jämförelse med vinster.

“Det gäller inte mig” kanske du tänker. Föreställ dig då att din chef ger dig antingen 1000 kr i löneförhöjning eller 1000 kr i lönesänkning. Vad skulle du reagera starkast över?

Om du läste gårdagens lucka så kanske du anar att dessa två fällor starkt påverkar varandra. Forskning visar att även vår tendens att bete oss som Gollum när det gäller saker vi äger kan förklaras till stor del av vår övergripande aversion till att förlora saker.

Exempel:


* Vanliga exempel på hur detta påverkar folk i vardagen är folk som vägrar sälja dåligt presterande aktier för att man inte vill ta förlusten

* Alla som spelat julklappsspelet känner nog igen sig i att inte vilja ge ifrån sig den present man vunnit


Tips:

* Tänk som en bodybuilder: “No pain, no gain!”. Även fast det svider ibland så kan det i längden gynna dig att ta en liten förlust här och nu för att kunna tillgodoräkna dig en vinst längre fram

* Var medveten om att marknadsföring ofta försöker utnyttja denna tendens med vanliga meddelanden som “missa inte möjligheten”, “förlora inte chansen” osv.