När man hör “IKEA” i någon kontext är det kanske ord som varuhus, billigt eller massproduktion man tänker på först. Men i det här fallet handlar det om vår tendens att uppskatta saker som vi själva lagt ned tid och energi på att sätta eller bygga ihop.

Vi lägger ett oproportionerligt högt värde på produkter som vi delvis skapat och du kan säkert känna igen dig i exempel där du känner starkt för något i ditt hem som kanske egentligen inte är perfekt men som du på grund av den tid och energi det tog att skapa det ändå har svårt att göra dig av med (smörkniven som tog dig fem lektioner i träslöjden att slipa till)?

“IKEA-effekten” har en del enkla förklaringar som t.ex. att man känner positiva känslor efter att  framgångsrikt ha avklarande av en uppgift eller att man tenderar att fokusera på produktens positiva attribut och förhållandet mellan ansträngning och uppskattning.

Trots att begreppet “IKEA-effekten” uppkom 2011 så har produktdesigners känt till detta fenomen långt innan.

Exempel:

• När “mix and bake” först marknadsfördes på 1950-talet var många som bakade i hemmet skeptiska då den färdiggjorda blandningen gjorde bakning ”för lätt”, vilket fick konsekvensen att ens arbetskraft och skicklighet blev ”undervärderad”. Eftersom de som bakade inte kände sig investerade i bakningsprocessen satte de inget värde på slutprodukten. Som svar på detta problem gjorde tillverkarna av “mix and bake” en enkel förändring i receptet: Man var tvungen att lägga till ett ägg. Genom att lägga till ytterligare ett steg kände folk att de faktiskt bakade vilket resulterade i ökad försäljning

Tips:

• Ge bort något i jul där “tillverkning” står i fokus, det är roligare att både ge och få något som den ena investerat tid och energi i!

På grund av dess breda inflytande på vårt beteende och tankesätt är dagens fälla Fällan med stort F — “bekräftelsefällan”. Den trillar vi alla ned i med jämna mellanrum då vi har en tendens att söka, tolka, föredra och återkalla information på ett sätt som bekräftar våra redan existerade övertygelser och åsikter.

Dess stora inflytande kommer från hur vi tar emot och bearbetar information och opererar som  vår mentala inkastare som väljer vilka idéer, åsikter och information vi tar in och tar till oss (och vad som därigenom blir negligerat).

Du kanske känner igen dig i situationen där när du läser nyheter som presenterar båda sidor av ett problem eller en konflikt, och du instinktivt väljer den sida/fakta som förstärker din nuvarande åsikt och bekräftande tänker “jag visste det!”.

Detta beteende förklarar varför det generellt är väldigt svårt att ändra folks redan etablerade åsikter om till exempel miljön, religion, politik eller invandring. “Bekräftelsefällan” påverkar således människor att bli stärkta i vad de redan tycker och ignorerar de bevis eller information som skulle kunna ändra deras åsikt.

Det självbedrägeri som fällan ger upphov till kan kännas bra eftersom man slipper vara i kontakt med verkligheten. Som Voltaire sa en gång; ”Illusion är det första av alla nöjen.”

Forskning:

• En studie från 2013 visade att bekräftelsefällan kan påverka hur människor läser statistik. Författarna rapporterar att människor har en tendens att använda statistik för att stödja deras befintliga övertygelser, även när den faktiska datan faktiskt stödjer motsatsen

Tips:

• Leta efter sätt att utmana det du tycker du ser eller upplever genom att exempelvis diskutera dina tankar med personer du vet tycker och tänker annorlunda
• Spela djävulens advokat! Försök att zooma ut ibland och ta den motsatta åsikten för att få större insikt i hur välgrundade dina åsikter är

När var den senaste gången du ändrade din åsikt? Dagens och morgondagens lucka kommer handla om en fälla vi alla går i med jämna mellanrum; “strutsfällan” — vår relation till förändring med fokus på oförmågan till, eller vår tendens att undvika eller avvisa information som kan ge oss psykiskt obehag.

Strutsfällan går ut på att vi undviker farlig eller negativ information genom att helt enkelt ignorera den eller sticka huvudet i sanden, precis som en struts. Strutsbeteendet kan man se i många situationer och följer vanligtvis samma mönster: människor utsätts för obehaglig information och istället för att acceptera den och därmed uppleva ångesten eller de mentala konsekvenserna så väljer de istället att negligera informationen.

När vi konfronteras av information som går emot våra nuvarande åsikter eller identitet har vi också en tendens att inte bara försöka stoppa huvudet i sanden men att också gå i defensiv och ännu starkare försvara vår tidigare åsikt — allt för att slippa ta in och bearbeta den nya eller korrekta informationen.

Exempel:

• Ta några minuter och läs igenom detta: http://theoatmeal.com/comics/believe
• Psykologen Dan Gilbert på Harvard säger det bra och relaterat:
  “När vår badrumsvåg ger dåliga nyheter hoppar vi av och på igen, bara för att se till att vi inte sett fel på skärmen eller lagt för mycket tryck på en fot. När vågen ger goda nyheter känner vi ingen anledning att testa igen utan istället ler vi och tar ett glatt steg in i duschen. Genom okritiskt acceptera bevis som glädjer oss och insisterar på mer bevis när det inte gör det, tippar vi subtilt vågen till vår fördel.”

Tips:

• Utmana dig själv och dina åsikter! Om du samtalar eller diskuterar med någon av annan åsikt, försök att ha empati med denne eller sätta dig in i hens situation. Ju fler perspektiv du förstår, desto bättre blir du på argumentera
• Sluta se diskussioner som tillfällen där den ena ska “vinna” och se det istället som ett ett samarbete där ni försöker komma fram till rätt svar

Om du inte gillar dagens fälla kommer du utan tvekan komma ihåg den bättre. Negativa händelser och erfarenheter tenderar nämligen att utöva större psykologisk inverkan på oss än positiva erfarenheter av samma storleksordning. Ett ögonblick av sorg har exempelvis större “risk” att hänga kvar i minnet än ett likvärdigt ögonblick av lycka.

Vi kallar den lite slarvigt för “negativitetsfällan” men för att prata klarspråk så är det inte vår attityd till livet så åsyftas utan den påverkan som positiva vs. negativa händelser har på oss, som till stor del ligger utom vår kontroll. Det är alltså en fälla som vi mer eller mindre är programmerade att gå i.

Varför? Undrar vi alla helt legitimt. En förklaring sägs vara att negativitetsfällan hjälpte våra förfäder att ta bättre beslut i högrisksituationer, vilket i sin tur ökade sannolikheten för att överlevnad. Evolutionen, va? Den förklarar det mesta!

Exempel:

• Du har fått överväldigande positiv feedback på någonting  (kanske en skoluppgift, din prestation på jobbet eller din outfit) men glädjen över det blir som bortblåst så fort du får en negativ kommentar
• Du hade en rolig kväll igår, men det du minns starkast är den jobbiga stunden då råkade gå in i ett gammalt ex

Tips

• Acceptera negativitet som en del av livet men försök att identifiera de gånger du faktiskt kan välja att fokusera mer på det positiva och sträva efter att bli bättre på lyfta upp det bra!

Auktoritet och ledarskap är två ord som ofta går hand i hand då det på många sätt är en ledares förmåga att få oss att göra saker, där hens auktoritet kan spela en avgörande roll för hur väl vi genomför dessa. Forskning visar att vi har en stark tendens att tillskriva större värde till åsikter som kommer från en auktoritetsfigur och bli mer influerade av dennes åsikter. Vi har alltså en tendens att lyda en auktoritetsfigurs order även  om magkänslan säger något annat.

Man behöver bara glutta i historieböckerna för att inse att detta fenomen haft (och fortfarande har)  stor betydelse under flera krig och konflikter.

Krig är ett dramatiskt exempel av detta men auktoritetsfällan finns runt hörnet i vardagen. En studie fann till exempel att människor är mer benägna att diskriminera minoriteter i anställningssituationer, om detta influerats av en auktioritetsfigur.

Forskning:

• Det går inte att prata om denna fälla utan att nämna det kända Milgram-experimentet från 1961. Målet med detta experiment, som delvis inspirerades av förintelsen, var att se om människor är villiga att följa order från en auktoritetsfigur, även när dessa order strider mot deras moraliska övertygelser. Deltagarna blev ledda till att tro att de hjälpte ett orelaterat experiment, där de var tvungna att administrera elektriska stötar till en ”elev”. Dessa falska elektriska stötar ökade gradvis till nivåer som skulle ha varit dödliga om de varit verkliga. Så även när “eleven” kunde höras skrika i smärta från rummet bredvid så fick experimentet 60% av deltagarna att ge motsvarigheten till dödliga stötar. Alla deltagare visste att de gjorde något som var fel, men det gjorde det ändå. 

  Vad krävdes då för att lyckas med detta? Jo att en man med vit rock stod bakom deltagaren och lugnt upprepade “experimentet kräver att du fortsätter”.

Tips:

• När du befinner dig i en situation där du behöver följa order men där det finns en konflikt mellan vad du är tillsagd att göra och vad din erfarenhet eller ditt samvete säger är rätt att göra, våga fråga eller prata om det. Skillnaden mellan de i exprimentet ovan som lydde sina order och de som trotsade dem vilade på en persons förmåga att vidta åtgärder och stoppa experimentet
• Att vara medveten om och våga erkänna när man halkat ner i fällan är en start. Fråga dig själv vad du kan göra för att förekomma situationer där du går emot din magkänsla för vad som är rätt!

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Sinnesrobönen är en vanlig kristen bön inspirerad av stoikerna som runt 300 f.Kr var bekymrade över att vi använde för mycket tid och energi på saker i våra liv som vi inte kunde kontrollera.

Idag, 2300 år och minst lika många böner senare, visar det sig att vi fortfarande — kristna eller inte — har svårt att acceptera vad som ligger inom och utanför vår kontroll. Detta lite “control freakiga” beteende tillägnas dagens lucka.

Ellen Langer och andra forskare har visat att människor ofta beter sig som om slumpartade händelser är inom vår personliga kontroll. Det finns alltså en koppling mellan resultat som vi bevisligen inte kan kontrollera (vilken uppsida tärningen kommer visa när vi kastat den) och en känsla av falsk kontroll (“jag blåste på tärningen, tack vare det fick jag rätt siffra”).

Exempel:

• Vanliga exempel är på kasinot där vi har svårt att acceptera vår oförmåga att kontrollera våra kort eller tärningar eller på finansmarknaden där folk tenderar att tillskriva framgång till egen genialitet men förluster till otur när båda till stor del har med slumpen att göra

Tips:

• “Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!”. Den har du antagligen hört av dina föräldrar någon gång. Det finns mycket här i världen vi inte har möjlighet att påverka — väder ett exempel. Men istället för att försöka kontrollera vädret, se till att fokusera på vad du kan göra för att vara bättre förberedd, i detta fall bättre påklädd
• Embrace uncertainty! Acceptera, precis som stoikerna ville, att det mesta i livet är slumpartat och inte går att på förväg räkna ut. Ta höjd för det okända men lev inte ditt liv med illusionen om att du kommer kunna påverka eller kontrollera allt — det går inte!

Även om vi bor i landet lagom med en indirekt jantelag är sannolikheten stor att de flesta av oss skulle bedöma att vi är över genomsnittet när det kommer till vissa förmågor. Detta kallar vi “självsäkerhetsfällan” — när en persons subjektiva tro för hens förmåga är större än den objektiva sanningen. Så varför har vi en tendens att överskatta våra kompetenser?

Vårt självbedrägeri kan i mångt och mycket spela till vår fördel. Ett vanligt exempel är när vi söker ett jobb vi på förväg vet att vi är underkvalificerade för (*host* Donald Trump *host*) eller när vi ger prognoser för chansen av att en framtida händelse ska inträffa (se föregående parentes).

Men vad är egentligen priset vi får betala för att ramla dit i dagens fälla? Svaret varierar givetvis beroende på storleken av självbedrägeri, men kan vara allt från krig (Trump igen) till att bli ertappade med det vi sagt att vi kan, men i själva verket bara gissat oss till.

Forskning:

• I undersökningar uppskattar 84 procent av fransmän att de är älskare över genomsnittet
• En annan undersökning visade att 93 procent av de tillfrågade amerikanska studenterna uppskattade sig själva att vara ”över genomsnittliga” förare. Detta är speciellt alarmerande eftersom statistiken visar att unga förare bidrar till mest olyckor i trafiken

Tips:

• Var skeptisk till prognoser, särskilt om de gäller extremt komplexa system som finansmarknaden eller världspolitiken
• Plocka fram pessimisten i dig (om den inte redan är ute, dvs.). På så sätt har du en chans att bedöma situationen något mer realistiskt.

“Berg- och dalbaneregeln” går ut på att vårt minne av en tidig händelse (trevlig eller obehaglig) bara registrerar det mest extrema ögonblicket och hur upplevelsen slutade, precis som en berg-och-dalbana — den oväntade svängen upp-och-ner, det plötsliga djupdyket med vagnen eller när du skakigt går av den.

Om vi tar “Kalle Ankas jul”  som exempel så bedömer vi dess helhet baserat på de två till tre roligaste ögonblicken (när tomtenissarna målar ett schackbräde med schackfärg, Musse Pigg och Långben käkar majskolvar eller “jag ska giva dig på moppo!”) och hur det slutade (“från oss alla…”) snarare än på hur rolig den var i genomsnitt (2,5 av 5).

Samma gäller för en måltid. Vi kommer bedöma måltiden framförallt baserat på den starkaste smakupplevelsen (“Mmm, hemlagade köttbullar!”) och hur vi mådde i slutet (“Paltkoma i år igen. Jag måste ta det lugnt med julbordet nästa år”).

Vi bedömer alltså i stor utsträckning en  upplevelse på hur det kändes på toppen (dvs. dess mest intensiva punkt) och i slutet snarare än medelvärdet av varje givet ögonblick av upplevelsen.

Forskning:

• En studie som följde patienters upplevelse under och efter olika medicinska procedurer visade att patienterna konsekvent utvärderade erfarenhetens obehag baserat på intensiteten av smärtan vid värsta (topp) och slutliga (slut) stunden. Detta inträffade oavsett längd eller variation i intensitet av smärta inom proceduren.
• En liknande studie visade att hur individer som beställde mat kände sig vid det sista tillfället av upplevelsen var en bra indikator för deras svar när de ombads att utvärdera sina erfarenheter i efterhand.

Tips:

• Under en negativ upplevelse kan det hjälpa att fokusera på dina mål. Om saker går illa för dig, försök hitta någon försonande aspekt av situationen som kan motivera dig att ta dig igenom den. Om du går igenom en smärtsam procedur, medicinsk eller annars, leta efter sätt att få det att sluta på ett bättre sätt än den började.
• Tillåt dig att zooma ut. Ibland är det lätt att navelskåda och glömma bort det längre perspektivet. Att du “överätit” dig på julbord kommer inte förstöra flera veckor av träning, även om det i stunden kan kännas så. Ha empati med dig själv!